Tak för USA:s statsskuld

2023-11-08

AV CHELTON WEALTH

Så snart den amerikanska federala regeringen har ett budgetunderskott måste pengar lånas, vanligtvis i form av statsobligationer (Treasuries). Innan år 1917 var det så att varje nytt statslån måste godkännas av USA:s kongress. Detta gjorde att de folkvalda representanterna kunde hålla koll på utgifterna. Den amerikanska regeringen lånade sen i stor utsträckning på grund av första världskriget. Procedurmässigt var situationen ohållbar. Därefter tilläts regeringen att utfärda så många obligationer som behövdes för att finansiera regeringen. Men ett tak sattes för detta. Det maximala taket kallas skuldgräns (debt ceiling).

Sedan 1917 har skuldgränsen höjts cirka 80 gånger. Under de senaste tre decennierna har detta blivit allt svårare. Amerikansk politik blir alltmer polariserad. Enighet om en högre skuldgräns kan inte tas för givet. Särskilt kombinationen av en demokratisk president med en ny republikansk majoritet i kongressen orsakar regelbundet konflikter.

MELLANÅRSVALEN 1994

Efter mellanårsvalen 1994 ställdes den demokratiske presidenten Clinton inför en republikansk majoritet i både representanthuset och senaten. Denna republikanska revolution sökte balanserade budgetar som en del av "kontraktet med Amerika". Clinton behövde minska utgifterna men blockerade detta med sitt veto. Sedan fortsatte denna strid genom skuldgränsen. Den amerikanska regeringen stängdes i fem dagar. Representanthusets talman Newt Gingrich hotade till och med med en betalningsinställelse för första gången i historien. Enligt honom skulle detta vara en risk om Clinton inte gav efter för republikanska krav. Den amerikanska regeringen stängdes då i 21 dagar.

MELLANÅRSVALEN 2010

Efter mellanårsvalen 2010 fick republikanerna majoritet i representanthuset. Påverkade av Tea Party sökte republikanerna åter balanserade budgetar. Inför skuldgränstiden sjönk S&P 500 med 17 procent och räntorna steg. Standard & Poor sänkteUSA:s kreditvärdering från AAA till AA+ på grund av låsningen. Strax före tidsfristen undertecknades Budgetkontrollakten 2011. Utgifterna minskade med 917 miljarder dollar över 10 år och skuldgränsen höjdes med 2,1 biljoner dollar. Skuldgränsen kom i fokus igen i samband med diskussionen om Affordable Care Act (Obamacare), och regeringen stängdes igen i 16 dagar. I år sänkte även Fitch USA:s kreditbetyg till AA+.

POLARISERING

Med den ökande polariseringen verkar en högre skuldgräns vara ett orealistiskt mål, men båda partierna måste inse att det blockerande partiet vanligtvis inte är populärt bland väljarna. Tack vare blockaden på 1990-talet vann Clinton sedan valet. 2011 kan republikanerna ha haft rätt om skuldgränsen, men de kunde inte dra nytta av det i valen. Den nuvarande krisen påminner om de som inträffade 1995 och 2011. Skillnaden är att den knappa republikanska majoriteten i representanthuset inte precis skapar mer stabilitet. Till exempel tog det 15 omgångar av omröstning att välja den senaste talmannen. Men förra veckan blev republikanen Mike Johnson från Trump-lägret snabbt den nya talmannen.

SKULDGRÄNSFÖRHANDLINGAR

Johnson måste nu se till att det nås en överenskommelse om skuldgränsen inom tre veckor. För att göra det måste Johnson dock förhandla med senaten där demokraterna har majoritet. Konsensus i Washington är att Johnson inte kommer att lyckas nå en överenskommelse med demokraterna inom tre veckor. Alternativet är att förlänga förhandlingarna. Bara en sådan åtgärd är exakt anledningen till att den tidigare talmannen i representanthuset McCarthy tvingades avgå.

REPUBLIKANERNA PÅ VINNANDE SPÅR

Ett annat dilemma är att republikanerna har medvind i valen på grund av terroristattackerna i Israel. Trump är inte bara nu nästan säkert kandidat för republikanerna, han leder också i opinionsundersökningarna. Biden har just nått en ny bottennivå med en godkännandeprocent på bara 37 procent. Biden verkar ha satsat på fel häst med den vänliga inställningen till Iran. I det avseendet måste han hoppas på den nyligen tvivelaktiga utvecklingen i den allmänna opinionen. Så länge israeler är offer är allmänheten nöjd med det. Men så fort de slår tillbaka försvinner sympatin i ljusets hastighet.

Också som en del av skuldgränsen är Biden-administrationens begäran om 106 miljarder dollar i militärt bistånd till Ukraina, Taiwan och nu Israel. Även om det finns brett stöd både bland republikaner och demokrater för Israel (representanthuset fördömde attackerna med 412 röster mot 10), börjar vissa republikaner protestera mot biståndet till Ukraina. Johnson vill nu dela upp den begäran i två delar. Trump vill att demokraterna förlänger den femåriga jordbrukslagen (som främst gynnar republikanska stater), vilket kräver stöd från demokraterna.

PÅVERKAN PÅ FINANSMARKNADERNA

För finansmarknaderna kan närmandet av skuldgränstiden den 17 november leda till ökad volatilitet. Ett ytterligare problem är att när regeringen måste stängas ned, publiceras inte heller makroekonomiska siffror längre. Det innebär att Fed måste navigera i mörker under en mycket avgörande tid. Dessutom kan detta bli ögonblicket då demokraterna förlorar det kommande valet, och därmed måste marknaderna prissätta in ytterligare fyra år med Trump.

Vilken typ av kund är du?